Idag har jag druckit för mycket kaffe och CocaCola.

Att älska någon verkar inte betyda särsklit mycket för människosläcktet längre. Lite bittra och förstörda av samhället kanske? Ja, jag menar. Den här pågående klyftan som ständigt växer. Hur vi mot vår vilja ofaste delas in i kategorier, typ följande: acceptabel arbetare, whitetrash, snobbar och invandrare.


Acceptabla arbetare - Oftaste neutrala i lägen, sliter och jobbar för sina slantar och för att bli accepterade.
Whitetrash - Ofta struliga och högljudda, (men jag skulle säga att personer kallas såhär av andra personer som inte vet så mycket bättre.)
Snobbar - Ja, hur det änn är. De är bättre än alla andra.
Innvandrare - De kommer från ett annat land. Punkt.

Så kan man se det, självklart finns det andra sätt att se på samhället.
Kanske så som jag personligen ser det, och det är att jag vill se alla som lika. Medmänniskor som alla har lika värde oavsett vem man är eller vart man kommer ifrån. (Gud så klyschigt, i LOVE it).
Jag vill nog säga att det är kärlek. Och de som inte riktigt funnit vad ordet Kärlek betyder, ja det är alla de som kallar andra för exempelvis "liten stackars arbetare" eller "vilket whitetrash" eller "dryga snobbar" eller "dumma invandrare".
Belive me, i've been there aswell. But no longer. Jag vill numera till varje pris bli en bättre medmänniska som inte har fördommar.
Frågan man ska ställa sig är: Vem vill JAG vara?

Vad jag gillar att sätta ihop ord till meningar som beskriver tankar.